Toppmötet omfattade tre olika områden med utgångspunkter i infrastruktur, bredband och digitalisering samt elförsörjning.
Trafikverkets planförslag i ett sydsvenskt perspektiv
Lennart Andersson, regional direktör från Trafikverket redogjorde för Trafikverkets planförslag för 2022-2033 som tar utgångspunkter i bland annat att:
- Den nuvarande planen ska fullföljas
- Förstärka järnvägsnätet och göra det hållbart för ökade transportmängder
- Ta höjd för digitaliseringen och jobba smart med kapacitetsoptimering
- Fortsätta bygga ut, modernisera och rusta järnvägen
- Nya stambanor i tre pågående etapper och påbörja planering för övriga delar
- Öka trafiksäkerheten i syfte att få ett fortsatt säkert vägnät med hög tillgänglighet
- Trimnings- och miljöåtgärder
Fram till dess att det nya planförslaget är beslutat gäller tidigare förslag från 2018-2029. Nu är förslaget på remiss fram till den 28 februari. Regeringen fattar beslut i juni.
Se hela presentationen
Sydsveriges synpunkter på förslag till nationell plan 2022-2033
Sven Sunesson (C) ordförande i utskottet för infrastruktur och kollektivtrafik redogjorde för Sydsveriges synpunkter på förslag till nationell plan.
Regionsamverkan Sydsverige, RSS, har antagit positionspapper både för infrastruktur och för kollektivtrafik där inriktningen anges i dessa frågor. De utgör basen för det gemensamma remissvaret. Utifrån positionspapperen har det gjorts en prioritering av objekt, Sydsvenska prioriteringar, där det anges ett antal objekt som är viktigast. Det har också tagits fram en handlingsplan för kollektivtrafiken som visar på vad vi vill göra i Sydsverige fram till 2040.
Regionsamverkan Sydsverige betonar bland annat att:
- Transportinfrastrukturen måste tillföras mer medel för att möta en växande befolkning och omställningen till ett hållbart samhälle.
- Nya stambanor ska planeras som ett sammanhållet system och byggas ut i snabb takt. Utbyggnaden bör finansieras utanför den nationella planens ramar.
- Det är angeläget att ekonomiskt utrymme tillskapas så att nya viktiga åtgärder för utveckling och vidmakthållande av järnvägs- och vägnätet kan inrymmas i planen.
Så här tänker näringslivet kring infrastrukturplanering i Sydsverige
Stephan Müchler, VD Sydsvenska Industri- och Handelskammaren delade med sig av sina tankar kring infrastruktur som bland annat tar utgångspunkt i att:
- Investeringarna är snedfördelade i landet och inte rimliga för Skåne
- Den föreslagna planen, jämfört med nu liggande, innebär en försämring
- Storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne fördelas olika i den föreslagna planen.
- Södra Sverige och Skåne är förfördelade, där de stora planeringarna ligger längre fram i tiden.
- I Skåne har vi många tunga projekt som ligger längre framåt i tiden med byggstart 2028-2033
- Vi behöver bygga ut stambanor och lyfta ut finansiering ur rådande planförslag och använda pengarna som skulle kunna frigöras till att göra större satsningar i södra Sverige.
- Betydelsen av sydostlänken för Blekinge och industrin är helt avgörande och måste in i planen.
Bredband – en viktig del av infrastrukturen
Karin Helmersson, ordförande i regionala utvecklingsutskottet, redogjorde för bredbandets betydelse för att välfärden ska fungera, för att vi ska kunna bo och verka i vårt område. Inget bredband – ingen digital omställning. Bredbandet är medlet för att nå digitaliseringen vilken har betydelse för att välfärden ska fungera framåt.
Via samverkansavtalet har en kartläggning gjorts av resterande behov och här ser vi att mycket kvarstår.
- Utgångspunkten är en marknadsdriven utbyggnad i samklang med de offentligas behov och ansvar för en långsiktig hållning till en viktig infrastruktur.
- Tillsammans med nationen och marknaden skapa förutsättningar för en hållbar utveckling på det här området.
Infrastruktursystemets betydelse för en digital omställning
Dan Sjöblom, GD Post och Telestyrelsen, PTS, gav sin bild och introduktion till infrastrukturens betydelse för en digital omställning.
Vi har både en digitalisering- och bredbandsstrategi från regeringen där bredbandsmålen blivit riksdagsbundna genom beslut över tiden.
- Det finns en stor bredd på de här frågorna där många måste samverka och fortsätta utveckla och det är en utmaning där vi lär oss.
- 2025 ska hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband.
- De förväntade investeringarna har inneburit att vi nått längre mot målen men det krävs fortsatta investeringar för att nå målen fullt ut.
- Samverkan mellan myndigheter blir allt viktigare för oss och alla myndigheter som har sina ansvar inom digitaliseringen av Sverige.
- Vi pratar inte enbart om geografi utan även om funktionsförmåga som är minst lika viktigt, där utanförskapsgrupperna är ett av våra översta och viktigaste mål för att motverka den digitala klyftan.
- Regional samverkan är avgörande för oss för att få bättre underlag för beslut och de inriktningar som vi kan vara med och påverka. Nätverket med de regionala bredbandskoordinatorerna är viktiga för oss.
Avslutningsvis är samverkan viktigt för oss och alla som har en roll i arbetet ska ges tillräckligt med utrymme så att rätt information i rätt tid och bra underlag kommer in till oss i det fortsatta arbetet.
Näringslivets krav på robust infrastruktur
Patrik Sandgren från Teknikföretagen redogjorde för industrins perspektiv på bredband med utgångspunkter i bland annat;
- Det måste finnas bredbandsuppkoppling i hela landet, uppe på berget, djupt inne i skogarna och över sjöarna. Det är viktigt för alla medlemsföretag.
- Digitaliseringen är avgörande – där ny teknik är viktig för att bevara jobben i Sverige
- Vad driver utvecklingsarbetet – mer resiliens, elektrifiering, automatisering
- 5G-nätet täcker endast de stora städerna vilket är ett stort problem för industrin.
- Infrastrukturen blir en överlevnadsfråga, livsmedelsfråga och konkurrenskraft och blir problematiskt när hela landet inte har 5G.
- Infrastrukturen måste vara robust och stå emot attacker och sabotage
- Vi behöver se bredband som en del i det nationella, regionala och lokala arbetet.
Bredband ska inte ses sekundärt då det är en del i den regionala utvecklingen. Det är lika viktigt som motorvägar, landsvägar och elektricitet.
Utmaningar för Sydsveriges elförsörjning
Ulrika Geeraedts, utvecklingsdirektör i Region Skåne gav en bild av vad Region Skåne har gjort och hur det ser ut med elförsörjning i södra Skåne med utgångspunkter i bland annat;
- Sverige har av tradition haft låga elpriser och en stabil elförsörjning i Europa. Vi är nu i en omställningsfas som kommer att kräva mycket el.
- Region Skåne började titta på hur det ligger till med elförsörjningen i Skåne när det pratades om effektbrister. Hur ser det faktiskt ut?
- Det togs fram scenario där man tittade på elproduktion som behövs idag, 2030 och 2040 parallellt med ett scenario för kostnader som elpriser och nätavgifter.
- Skånes effektkommission skapades för att kunna påverka och driva den utveckling vi vill se framöver och forma en gemensam röst från Skåne.
- En annan utmaning är den låga elproduktionen, där den planerbara elproduktionen minskar. Den planerbara produktionen behöver öka och det arbetar vi med.
Den här modellen ser vi att många har intresse av i resten av Sverige och är ett arbetssätt för att nå samsyn och kunna påverka i de här frågorna.
Utmaningar för Sydsveriges elförsörjning
Per Tryding, vice VD Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, gav näringslivets perspektiv på utmaningarna i den Sydsvenska elförsörjningen med utgångspunkter i bland annat;
- Kompetensförsörjningen för kraftindustrin i vid mening
- Tekniker som kan bygga solpaneler
- Kraftverk i sitt eget område vilket gör att det blir säkrare
- Gasnätet allt viktigare
- Förbinda el-områden via sjökabel
- Regionala och lokala insatser i nätet på olika sätt är oprövade kort
- El-områden finns som en metod för att utjämna elpriserna
Hur hanterar vi de stigande energipriserna
Åsa Pettersson, VD för energiföretagen i Sverige, gav en inblick i hur man kan hantera de stigande energipriserna på kort och lång sikt;·
- Energiföretagen är väldigt aktiva i debatten
- Vi har haft stabilt elpris men nu har priserna ökat kraftigt och snabbt och skiljer sig åt mellan olika delar av Sverige.
- Det saknas planerbar kraft i Skåne.
- Södra Sverige har fallit bort på senare år och inte minst på grund av kärnkraften och samtidigt har det inte skett ny produktion i samma utsträckning.
- Den enskilt viktigaste orsaken till stigande priser är att naturgaspriserna har varit höga och ökat ytterligare.
- Det finns ett antal utmaningar för Sverige och för Sydsverige där utvecklingen gått fort.
Vi behöver öka överföringskapaciteten i de befintliga stamnäten.